Ibland så skiljs våra vägar åt i olika sammanhang och i olika relationer. Det behöver inte handla om svåra separationer med våra närmaste. Utan att vi skiljs från vänner, arbetskamrater, olika samarbetspartners eller fritidsbekanta. De här avskeden som uppstår när människor träder in och ut ur våra liv.Men hur ofta gör vi riktiga avslut? Kanske har vi delat en tid, ett projekt, ett arbete, ett intresse eller något annat en tid och så bryter vi upp.

Ofta lämnas en oförklarlig tomhet kvar, även om vi vetat att tiden tillsammans var ändlig.Att göra riktiga avslut är helande för oss på många plan. Vi får medvetenhet, bekräftelse och reflektion. Det är viktigt för oss människor att få ihop sammanhang och känna mening. Oavslutade trådar skapar obalans i det. Avslut hjälper oss därför att föra ihop helheten.

Kanske behöver vi ta avsluten på allvar. Sätta av tid för att hedra den person och relation eller det projekt vi befunnits oss i. Göra en liten återblick och se över vad som varit givande och stärkande och vad tiden har lärt oss. Samtidigt tacka för den tid som varit och nu se att vägarna går åt olika håll. Men att den tid och den relation som delats alltid kommer att finnas kvar som minnen, lärdomar och erfarenheter. Att den gemensamma resan är gjord för nu, men att den finns kvar och att vägarna kanske möts i andra sammanhang igen.

Avslut ha också stor betydelse för att få återkoppling på vad vi gjort och uppnått. Att vi faktiskt får se att vi gjort en resa och nått resultat. Inte minst viktigt inom arbetslivet där vi gärna rusar vidare mot nya mål, projekt eller arbetsuppgifter innan vi ens hunnit runda av det föregående. Eller ännu mindre ger oss tid att njuta av att vi faktiskt slutförde och kom i mål.

Vi behöver få känna glädje och njuta då vi går över mållinjen. Få landa där en stund och ta in den process som skett. Knyta ihop trådarna och göra ett riktigt avslut. För att sedan ta med de erfarenheterna och ladda om i nya spännande utmaningar. Ett avslut är alltid början på något nytt. Så börja med avslutet.

Önskar Dig en avslutande och påbörjande mars!

Livskraftnytt februari 2012

Ska bara göra det... Senare... Varför gjorde... Om inte det hade hänt... Du kunde väl ha... Hinner inte nu... Tänk om jag inte... Hur blir det nu då...

Grubblar du över ditt förflutna? Eller oroar dig för framtiden? Då är det svårt att leva i och njuta av livet i nuet. Här är några faktorer som ger oss bättre förutsättningar att må bra i och bli mer närvarande i vårt här och nu.

Börja med framtiden. Du behöver tänka igenom hur du vill ha ditt liv och skaffa dig en föreställning om hur du vill forma din framtid. Tänk efter vad som är ett meningsfullt liv för dig och planera ditt liv efter det. Först då är det möjligt att leva skönt i nuet.

Var ärlig mot dig själv. Gör en plus- och minuslista på olika områden i livet som du tycker är viktiga. T ex hälsan, jobbet, familjen, ekonomin, vänner - det som fungerar bra sätter du på plussidan och det som kan bli bättre hamnar på minussidan. Gör en handlingsplan på det du vill förbättra, skriv ner hur ska du gå tillväga, när ska det ske och hur kommer du att märka att något positivt hänt.

Putsa på självbilden. Om självkänslan och självförtroendet är svagt är det lätt att låta sig styras av andra istället för att lita till sin egen kraft och styrka. När du tar tag i arbetet med din självbild så har du också börjat arbeta för ett gott liv.

Ta ratten. Det är som chaufför på livets väg du kan göra de förändringar du vill i ditt liv. Då har du makt och kontroll, tar ansvar och ser möjligheter. Sitter du bredvid som passagerare är det lätt att skylla det som inte fungerar så bra på andra. Och du blir ett lätt offer för omständigheterna. En bra livschaufför tar medvetet ansvar för sitt eget liv, sina tankar och reaktioner, sin hälsa och relationer och försöker förstå hur allt detta tillsammans påverkar både nutid och framtid.

Önskar Dig en närvarande och härvarande februari!

Livskraftnytt januari 2012

2012! Nytt år och nya möjligheter. En bra uppstart för det nya året kan vara att inventera det gamla året, vad som fungerade och vad som fungerade mindre bra. För att kunna förändra och ta med framgångsrika strategier in i det nya.

Utvärdera Skriv ner fem saker som har fungerat och som du tycker du har uträttat bra eller lyckats med under året som gått. Under en veckas tid kan du sedan börja din dag med att läsa igenom listan. Genom att påminna oss själva om allt som fungerar i livet skapar vi medvetet och omedvetet en bättre situation.

Utmaning Genom att vända en negativ händelse till en neutral eller positiv händelse får man distans till det som hänt. Med distans kan vi lättare se vad som blev rätt, vad som blev fel och vad vi vill göra annorlunda i framtiden. Så gör en lista på fem saker du vill släppa, lämna eller glömma från det gångna året och ge det sedan en viss tidsrymd innan du slutligen utvärderar och reflekterar.

Förbättra Det kan vara lätt att i backspegeln ifrågasätta vad vi gjort och inte gjort. Men föratt få ett mer accepterande förhållningssätt till oss själva så kan vi byta ut ifrågasättande mot att fundera. Fundera kring vad vi vill förbättra och vilka framsteg vi har gjort. Verkligen se vad vi har uträttat och att vi gjort vårt bästa utifrån vår förmåga där och då. Då kan vi nå sann förbättring.

Framgång Det finns inget värde i sig att alltid per automatik analysera vad som gick snett. Istället för att leta problem bör vi utveckla och uppmärksamma framgångsrika strategier. Gör därför alltid en framgångsanalys när det har gått bra. Anteckna och spara så du kan läsa ditt recept varje dag.

Mental styrketräning Ordet omöjligt, kan omöjligt användas om framtiden. Det kan endast stå för det som har varit, det förflutna. När vi säger att något är omöjligt så menar vi egentligen de metoder och vägar vi redan har prövat. Då har det varit omöjligt. Det är en viktig del av vår attityd att aldrig använda ordet omöjligt om framtiden. Så vad vill du ska ha hänt i ditt liv när 2012 närmar sig sitt slut?

Livskraftnytt december 2011

En ung man stod på stadens torg och förkunnade att han hade det vackraste hjärtat i hela bygden. En stor publik hade samlats och alla beundrade hans hjärta för att det var så vackert. Det var inte en endaste rispa eller märke i det. Ja, de var alla överens om detta sannerligen var det vackraste hjärta de någonsin sett. Den unga mannen blev så stolt att han började förkunna ännu högre om sitt vackra hjärta.

Plötsligt närmade sig en gammal man och ställde sig längst fram i publiken och sa: ”Ditt hjärta är inte på långa vägar så vackert som mitt.” Publiken och den unga mannen tittade på den gamle mannens hjärta. Det slog med starka slag, men det var fullt av ärr och det fanns ställen där man såg att bitar hade tagits ur och ersatts med andra bitar som passade dåligt så att det hade blivit taggigt och kantigt där de satts in. Det fanns t o m ställen där det faktiskt fattades bitar och där det hade blivit djupa hål.

Publiken stirrade – hur kunde han säga att hans hjärta var vackrare, tänkte de. Den unge mannen tittade på den gamle mannens hjärta, såg dess tillstånd och skrattade. ”Du måste skoja, jämföra ditt hjärta med mitt, mitt är perfekt och ditt är fullt av ärr och märken.” ”Ja, ” sade den gamle mannen, ”ditt hjärta har ett perfekt utseende, men jag skulle aldrig vilja byta mitt hjärta mot ditt. Du förstår, varje ärr representerar en person som jag givit min kärlek – jag tar ut en bit av mitt hjärta och ger till dem, och ofta får jag en bit av deras hjärta tillbaka som passar i den tomma platsen i mitt hjärta, men eftersom bitarna inte är exakta så finns det lite taggiga kanter på mitt hjärta, men dessa vårdar jag ömt för de påminner mig om den kärlek vi delade. Ibland har jag gett bort bitar av mitt hjärta, men inte fått någon bit tillbaka av den andra personen. Det är därför jag har en del tomma hål i mitt hjärta – att ge av sin kärlek är att ta en chans. Trots att dessa tomma hål smärtar och står öppna, så påminner de mig om den kärlek jag har för dessa människor och hoppas att de någon gång kommer tillbaka och fyller det tomma hålet i mitt hjärta som står och väntar på dem. Så nu kanske du kan se vad verklig skönhet är?

Den unga mannen stod med tårarna sakta rinnande nerför kinderna. Han gick fram till mannen, stoppade in handen i sitt perfekta unga hjärta och rev ut en bit. Han erbjöd biten till den gamle mannen med darrande händer. Den gamle mannen tog emot biten av hans hjärta, stoppade in den i sitt hjärta, och tog sen en bit ur sitt eget ärrade hjärta och stoppade in det i såret på unge mannens hjärta. Biten passade, men inte perfekt så det blev lite taggiga kanter. Den unge mannen tittade på sitt hjärta, som inte var perfekt längre men ändå vackrare än någonsin eftersom kärleken från den gamle mannen blandades med hans.

Hur vill du gå genom livet - med ett vackert eller ärrat hjärta? Ett talesätt säger ”vår svaghet är vår största styrka och vår styrka är vår största svaghet”. Kanske är det så att ge och ta emot med öppet hjärta är både det svåraste och enklaste som finns. Att våga mötas med äkthet och acceptans, som de vi är. Kanske är det det enda, det viktigaste och det mest bestående vi kan ta med oss på vår livsresa.

Kanske är det så att det är ärrade hjärtan som det ska stå på våra önskelistor inför jul. Kanske är ett ärrat hjärta det bästa vi kan önska både oss själva och varandra inför det kommande nya året. Så där med önskar jag Dig …
… ett ärrat hjärta!

Livskraftnytt november 2011

En dag fick en man syn på en fjäril som försökte ta sig ur sin kokong. Han blev sittande ett tag och iakttog hur fjärilen kämpade för att ta sig ur den. Efter ett tag beslöt han sig för att den behövde hjälp och gick och hämtade en sax. Han klippte upp kokongen och förväntade sig att fjärilen skulle flyga sin väg, men det gjorde den inte. När han studerat den litet närmare visade det sig att fjärilens vingar var outvecklade och att den inte kunde flyga.

Han insåg senare att hela syftet med fjärilens kamp ut ur kokongen är att det bildas ett slem som i sin tur utvecklar och gör vingarna redo för att den ska kunna flyga.

Om vi härifrån drar en parallell till vår egen utveckling i livet skulle vi kunna säga att:

* Önskar vi bli starkare får vi utmaningar att klara av för att bli starkare.
* Önskar vi mod får vi tillfällen att utmana vår rädsla.
* Önskar vi rikedom får vi tillfällen att välja situationer där rikedom är möjlig att skapa.
* Önskar vi kärlek möter vi människor att träna förlåtelse med.

Hur skulle du uppleva ditt liv om du inte såg motstånd som ett problem utan som en gåva som hjälper dig att växa som människa? Hur skulle det vara om vi såg motståndet som ett träningsredskap som hjälper våra ”utvecklingsmuskler” att bli starkare? Hur skulle det vara om vi lät både oss själva och andra utvecklas i vår egen takt? Om vi släppte taget och lät allt ha sin gång?

Men det är så lätt att pusha på framåt i vår iver att underlätta och förbättra. Men kanske behöver vi till exempel låta våra barn prova sina egna vingar på sitt eget sätt utan att vi är där och bereder vägen. Kanske behöver företagets utveckling komma som en naturlig drivkraft istället för att vi förändrar för förändrandets skull. Kanske behöver våra vänner och arbetskamrater göra sin egenresa, även om vi tycker att vi ser deras väg så klart från vår utsiktspunkt. Kanske behöver vi tillåta oss själva att vara precis där vi är just nu och ha tillit till att vi kommer dit vi ska, när vi ska. Och tillit till att vi får det vi behöver på vägen dit.

Önskar Dig en utvecklande november!

Hur ofta besöker du ditt tysta rum? Vi omges ständigt av mer eller mindre ljud, ofta utan att vi ägnar det en tanke. Allt från kontorsapparater, fläktar, datorer, bilar, bussar, vitvaror, tv-apparater, musik, prat, ringsignaler, gräsklippare till fågelsång och vindsus. Eftersom vi inte kan blunda med öronen finns ljuden alltid där. En ljudkuliss som i värsta fall kan leda till hälsoproblem som t.ex. sömnsvårigheter, stress och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Därför är det viktigt att vi försöker hitta oaser där vi kan vila och återhämta oss från den här yttre ljudkulissen. Miljöer där sinnena får stimulans av naturliga ljud som till exempel fågelsång eller vågskvalp.

Men det finns också en inre tystnad som vi behöver besöka då och då. Tillfällen då vi även pausar från vårt inre buller i form av ständigt brusande tankar, vår inre ljudkuliss. Alla har vi ett tyst rum inom oss som väntar på besök. När vi besöker det får vi en stunds semester från vardagens inriktning på att göra, och vi får istället en möjlighet att bara vara. Det ger en djup vila, men också möjlighet att skapa något nytt i vårt liv. Ibland kan det vara en utmaning att våga besöka tystnaden och umgås med sig själv. Men att öppna dörren till detta tysta inre rum innebär också att vi öppnar dörren till en ökad medvetenhet. Där får vi tillgång till vårt inre jag och det hjälper oss att lyfta potentialen både i nuet och i riktningen framåt.

Om du är nyfiken på att oftare besöka ditt tysta rum kan du prova följande:
· Observera ljudkulissen i din omvärld och vad som skapar ljud i din vardag. Prova sedan att välja bort några av ljudkällorna och se hur det känns.
· Våga känna på tystnad och ensamhet regelbundet genom att hitta små stunder av egen tid.
· Hitta de tysta oaser som finns i din närmiljö. T.ex. naturen, kyrkorum.
· Skapa ostördhet i vardagen. Stäng av mobilen, ha tyst e-postsignal, låt bli att svara i telefonen vid måltider eller andra stunder på dygnet, ta en tv-fri kväll m.m.
· Prova tysta miljöer under lite längre tid. Tex. meditation, tyst retreat, vandringar eller någon annan mer eller mindre tyst aktivitet.

Önskar dig ett härligt oktoberbesök i ditt tysta rum!

Var tillbringar du större delen av ditt liv, i den Röda zonen eller den Gröna zonen? Kanske tänker du att du tillbringar mest tid på jobbet, i skolan eller hemma. Men oavsett var vi vistas fysiskt så befinner vi oss samtidigt i olika mentala zoner. Överallt där vi samverkar med andra människor så gör vi alltid i varje möte ett val mellan två grundläggande förhållningssätt. Den gröna eller röda zonen.

Begreppen Röd zon och Grön zon representerar två motsatta uppsättningar av attityder och avsikter. Individer som väljer den gröna zonen uppvisar en autentisk ickeförsvarsinriktad närvaro och är mer framgångsrika i samarbetsinriktade relationer. Medan individer i den röda zonen uppvisar ett försvarsinriktat förhållningssätt och rädsla, vilket ger sämre framgång när det gäller att bygga upp och upprätthålla långsiktiga relationer.

Goda relationer och verkligt samarbete verkar inifrån och ut. Det börjar inom individen, inte inom organisationen. Det börjar med en medveten inställning och fortsätter ut i organisationen/relationen. Det val vi gör kommer att påverka allt vi gör och hur vi närmar oss andra människor och samarbetar och samverkar med andra. Vårt förhållningssätt avgör hur vi uppfattar omvärlden, huruvida vi upplever situationer som trygga eller hotfulla, och det påverkar hur vi reagerar i olika situationer och vilken zon vi går in i.

Självklart väljer ingen medvetet ett försvarsinriktat förhållningssätt styrt utifrån rädsla. Men undermedvetet är vi påverkade av biologiska och kulturella faktorer. Vi kan reagera på situationer eller omedvetet handla utifrån omedvetna biologiska överlevnadsimpulser. Eller genom känslomässiga minnesprocesser associera den aktuella situationen till tidigare minnen eller erfarenheter. Detta är särskilt vanligt under stress, konflikter och pressade situationer. Vi kan också vara kulturellt programmerade att inta en kritisk och fientlig granskning av oss själva eller andra. Att vi omedvetet väljer argumenterande, attackerande och försvarande vinna- eller förloraattityder.

För att så mycket som möjligt befinna oss i den gröna zonen behöver vi känna till och förstå hur vårt förhållningssätt ser ut, och om det behövs, ändra på det. Medvetandegöra våra egna värderingar, beteendemönster och attityder. Se över våra försvarsreaktioner, när och hur de går igång och göra medvetna val för hur vi vill förhålla oss istället. Det ger oss möjlighet att fokusera vår energi och kreativitet och skapa långsiktigt hållbara relationer och goda miljöer att vistas i. Miljöer som präglas av hög tillit, engagemang, stöd, samarbete och motivation. En framgångsfaktor både för oss själva och de organisationer vi verkar i!

Önskar dig en september i Gröna zonen!